"Binas historia" av Maja Lunde

Binas historia av Maja Lunde. Förlag: Natur & Kultur. Översättare: Lotta Eklund. Läste boken som bibliotekslån (inbunden).

"Tre berättelser ur olika tidsåldrar vävs ihop till samma slutsats: utan bin är mänskligheten förlorad.

I 1800-talets England kämpar familjefadern William med sin status som framträdande biolog men blir hela tiden omsprungen av andra forskare. Ska hans revolutionerande bikupa äntligen säkra försörjningen och äran?

I USA har Georges familj varit biodlare i generationer men år 2007 börjar det hända något som slår ut bisamhällen över hela landet. Bidöden är ett faktum och ingen förstår varför. Kan sonen, som har helt andra framtidsplaner, bli gårdens räddning?

Det är år 2098 och kinesiska Tao lever i en värld där bina helt dött ut, med svältdöd och världskrig som följd. För att överleva tvingas befolkningen handpollinera fruktträd. Tao bär på drömmen att hennes egen son ska bli en av de utvalda som får gå i skolan, men ambitionerna leder till en oförklarlig tragedi. I sitt desperata sökande efter svar hittar Tao en bok om biodling från 1800-talet Nu förstår hon vad som har hänt och vad som måste göras.

Maja Lunde har skrivit manus för film och tv, och givit ut flera böcker för barn och ungdom. Binas historia är hennes första vuxenroman och har sålts till femton länder. Maja Lunde är bosatt i Oslo."

Smart konstruerad roman där tre tider, tre personer och tre olika platser står i fokus. Blev ett härligt bra läsflow med kapitlen som varvar olika tider. De tre berättelserna hänger samman genom sitt samband mellan bina, människorna och naturen. Och visst kan säkert vem som helst bli intresserad av det här med bin och hur viktiga de är för oss, bara genom att läsa boken. Visste en del tidigare i ämnet kring Colony Collapse Disorder (CCD), eller "plötslig bidöd", men nu vill jag helt klart veta mer. (Läs mer om CCD här eller här).

Välskrivet och intressant kombination av historisk fiktion, samtida och ett dystopiskt framtidsscenario. Taos berättelse var särskilt spännande och gripande. Kändes dock som den historiska och samtida delen fick ta störst plats. Hade verkligen velat ha en mer utförlig beskrivning för den framtida världen år 2098, men det här visade sig i första hand vara en sorts relationsroman, relationer mellan föräldrar och barn. En del plattityder med underförstådda fördomar ingår, som tydligen inte har förändrats i den framtida världen annat än för vår samtid. Antyds inte bara en gång att endast en förälder kan förstå att man gör allt för sitt/sina barn och att bara den som har barn bryr sig om en hållbar framtid. Visst kan även den som inte är förälder både förstå och bry sig, allt annat är fördomar. Men i stort tyckte jag ändå något bättre om den här romanen än vad jag normalt brukar göra där själva huvudfokuset ligger på relations- och familjedrama. Huvudsakligen beror väl också den positiva upplevelsen (det som också fick mig att läsa boken) på just själva miljötemat, sådant engagerar.

Även om jag till sin helhet tyckte riktigt bra om Binas historia, är jag nu inte helt säker på om jag skall läsa författarens andra roman Blå, som utgavs i våras.


Andra bokbloggare om Binas historia:
Villa Freja
Bokhuset
Fiktiviteter