"Gruvdamen" av Daniel Svanberg

Gruvdamen av Daniel Svanberg. Recensionsexemplar från

Hoi Förlag.

"När den hyllade författaren Bergdahl hittas död i sitt townhouse på Upper East Side i New York City rasar Jakob Jonssons värld samman. TV-producenten Jakob är Bergdahls enda arvinge och när han hittar ett gammalt ljudband på sin döda mentors vind får han inblick i ett mörkt förflutet vars rötter sträcker sig långt bak i tiden till Bergslagens djupa skogar. På det knastriga bandet hörs hur två barn mördas.

När Jakob beger sig till Sverige för att nysta i Bergdahls förflutna rullas den gamle författarens smärtsamma barndom upp. Den ensamma uppväxten på barnhem, sadismen och de täta granskogarna precis runt knuten. Och Gruvdamen. Maja. Hon som vill ha kött.

Kort därpå blir Jakobs liv ännu mer förvirrat. Under sitt besök i Sverige kopplar det där mörka och onämnbara som vilar i skogen grepp om honom. Det vägrar att släppa taget. Samtidigt börjar de döda att komma tillbaka ...

Daniel Svanberg är bosatt på Upper East Side i New York City, där han arbetar som författare. Han har tidigare skrivit de bästsäljande reseböckerna Ett annat New York och Ett annat Manhattan. Gruvdamen är hans sjunde bok."

Kan mycket sällan skryta med att bli ens lite uppskrämd av att läsa romaner tillhörande genren skräck och spökhistorier. Har läst en hel del sådant och därav troligen blivit tämligen svårskrämd. Gruvdamen lyckades skrämma mig - wow! Förutom presentationen ovan, citerad från bokförlaget, visste jag faktiskt inte mycket mer än så om handlingen, tror absolut att det är en klar fördel då historien utvecklas och överraskar (särskilt vad gäller de övernaturliga inslagen) på ett ganska speciellt sätt.

Med ett bra driv, korta kapitel, ett växlande mellan ett då och ett nu, samt mellan olika berättare, blir det sammantaget en väl konstruerad spänningsroman. Dessutom händer det så oerhört mycket på dessa bara drygt 300 sidor! Bit för bit får man pussla ihop det förflutna med nutid, börja skönja alla gruvliga hemligheter, både över och under jord. Tråkigt blir det aldrig och man sugs under läsningens gång med lätthet in i denna oerhört mörka historia, vilken sen inte riktigt släpper tag ens då den är utläst.

Miljöbeskrivningarna i Bergsslagen - exteriört och interiört - är utmärkta och så där härligt kusliga, till och med de som beskriver skogarna, trots att jag normalt alltid varit hemtam med och känt trygghet i skogsmiljö (visserligen inte i Bergslagen, kanske är skogarna extra ruskiga där med alla gruvgångar och folkligt etablerade skrönor om gruvmajor, etc). Spökerierna var ruggigt effektiva för att ge kalla kårar, men den mänskliga galenskapen var i mitt tycke lite väl för mycket uppskruvad med ett övermått av våld och sadism (kände mest avsmak).
Hade stor behållning av när huvudkaraktären Jakob återupplivade sina minnen från barndomen, då han befann sig i hembygden. Mycket igenkänning vad gäller det typiska minnena för oss som var barn och unga på 70-talet och början av 80-talet, för er som gillar att återuppleva sådana detaljer är det ju såklart värt att nämna. Jakob är för övrigt en bokkaraktär jag antagligen kommer att minnas som den som gråtit allra mest i en roman... nåväl, möjligen svårt att hantera högkänslighet i de extrema situationer just Jakob hamnar i och det är ju för övrig heller inget dåligt karaktärsdrag, varken i fiktionen eller verkligheten.

Vad gäller handlingen som utspelar sig i New York är namedropping av mode (har noll koll på märken och sånt), det flärdfullt ytliga som engagerar sig i strävan efter lyxig livsstil, status och karriärhets
 - "dyrkandet" av rikedom och kändisskap - något som inte alls tilltalade mig. Däremot blev just den biten en ingivelse till att läsa Bret Easton Ellis American psycho, vilket jag hittills inte vågat. Den boken kom ut i början av 90-talet och det vore verkligen intressant att se hur den ter sig ur ett nutida perspektiv. Tror jag. Alltid spännande när böcker leder till böcker, ibland genom de mest besynnerliga associationsbanor.

Till sist bör hon nämnas: En av folktrons väsen, som inte är så allmänt "känd", hör förstås gruvfrun, gruvmaja eller gruvrået, hon var bergets väsen som gruvarbetarna fann det väl att stå på god fot med.
I Gruvdamen kanske hon finns, eller inte finns? Upp till var och en att ta reda på.


Finns att köpa på:
Bokus: Inbunden / E-bok
Adlibris: Inbunden / E-bok

Andra bokbloggare om Gruvdamen:
Bibliophilia
jonssonsbookworld.blogg.se