"Harpsundsmordet" av Bo Balderson

"Harpsundsmordet" av Bo Balderson. Läste boken som bibliotekslån (inbunden).

"Statsrådet rår ingen på och åtföljd av sin trogne Watson, adjunkten Persson, löser han på sitt energiskt förvirrade sätt en överraskande mordgåta i den sörmlänska idyllen inpå Harpsunds knutar. Några uppsluppna scener försigår också på själva statsministerns slott och t.o.m. i den celebra ekan.

Handlingen är spännande och munter och kryddas med de elaka politiska interiörer som kommit hela det offentliga Sverige att ängsligt fråga sig om Bo Balderson är deras kollega, deras assistent eller deras chef."

Persongalleri:

Adolf Lindberg; fabrikör
Mommy Lindberg; Adolfs syster, tidigare Statsrådets barnsköterska
Ejnar Lindberg; Adolfs son, bankdirektör
Olivia Lindberg; Ejnars hustru
General Ygdecrantz; godsägare
Ambassadör Petersén; diplomat
Apotekare Karlander; bridgespelare
Therese Carlsson-Doolck; deckarförfattare
Lotta; hembiträde hos syskonen Lindberg

Statsrådet
Vilhelm Persson; Statsrådets svåger, adjunkt, berättare


Denna komiska deckare är andra delen i Statsrådet-serien och utgavs 1969. Uppföljande titel är Statsrådets fall.

Böckerna och vilka årtal de gavs ut första gången (stryker vartefter över sådana som är lästa eller omlästa på nytt):

1. Statsrådet och döden -68
2. Harpsundsmordet -69
3. Statsrådets fall -71
4. Statsrådets verk -73
5. Mord, herr talman -75
6. Statsrådet sitter kvar -78
7. Statsrådet i tiden -80
8. Partiledarn avgår med döden -82
9. Statsrådet och den utsträckta handen -83
10. Statsrådets klipp -86
11. Statsrådet klarar krisen -90

Omläsning blev det även för "Harpsundsmordet", som jag första gången läste för sisådär trettio år sedan. Minns de där första tre böckerna i serien som så vansinnigt skojiga, men inget är ju vad som en gång varit, så heller inte detta. Visst blev det ett och annat litet fniss här och där, men väldigt glest. Tyckte alltså inte att den här uppföljaren var lika bra som första delen. Gillade inte själva deckargåtans upplösning och bokens titel känns faktiskt rätt vilseledande, då ju mordet inte sker på Harpsund utan i det fiktiva sörmländska samhället Ädelsta. Men vissa stadigt återkommande komponenter sitter ju ändå där det ska, även om nu inte just den här mordhistorien kändes så värst engagerande. Året 1969 som är bokens tillkomstår är även mitt födelseår, kanske en anledning till varför det är intressant att få dessa historiska tillbakablickar, men samtidigt kan jag ju förstå att en senare generation inte kan ha samma utbyte av att läsa om dåtiden och namn som t.ex. Tage Erlander, Gunnar Sträng, Olof Palme och Ingvar Carlsson. Som kuriosa kan nämnas att bokens chef för riksmordkommissionen "Dieter Lijk" är Baldersons parodi på Maria Langs karaktär Christer Wijk.

Hursomhelst, hyfsat underhållande pusseldeckare, lätt roande och lagom småelak satir, men inte så värst engagerande mordhistoria. Statsrådet lyckas klanta till det ordentligt som vanligt och den trogna följeslagaren adjunkt Persson levererar sina iakttagelser med stegrande förfäran.

Statsrådets fall står på tur, också en tidigare läst bok. Men härmed tar jag en paus från den glättiga Statsrådsserien, allvaret här och nu känns på något sätt viktigare att fokusera på än gamla dammiga böcker (från definitivt mer bekymmerslösa tider).