Poirots jul av Agatha Christie utkom första gången år 1938 och denna svenska nyöversättning publicerades hösten 2014. Den lär ha fått (och får fortfarande) rosande recensioner, man menar romanen vara en av författarens bästa.
Handlingen utspelar sig under juldagarna och den belgiske detektiven Hercule Poirot kommer att bli ställd inför ett mysterium med det låsta rummet.
Den tyranniske mångmiljonären Simeon Lee bjuder till allas överraskning (ganska ovälkommen sådan) hem sin familj över julen. Osämja och misstänksamhet finns mellan gästerna, några bland dem är dessutom högst oväntade. När alla är samlade och Simeon skapat ytterligare obehaglig stämning, blir den gamle mannen brutalt mördad. Dörren till rummet där han hittas är låst och fönstren går ej att öppna. Hur har det gått till och vem eller vilka är skyldig till dådet?
Karaktärer:
Hercule Poirot (detektiv)
Överste Johnson (polismästare)
Intendent Sugden (brottsutredande polis)
Simeon Lee (åldrad miljonär)
Alfred Lee (Simeons son)
Lydia Lee (Alfreds fru)
George Lee (Simeons son)
Magdalena Lee (Georges fru)
David Lee (Simeons son)
Hilda Lee (Davids hustru)
Harry Lee (Simeons son)
Pilar Estravados (Simeons dotterdotter)
Stephen Farr (son till en tidigare affärspartner till Simeon)
Horbury (Simeons betjänt)
Tressilian (-"- butler)
Walter (-"- betjänten)
Som med de flesta av Christies deckare har även denna en gammalmodig charm som jag gillar, dessutom passar just den här perfekt som julläsning; det är klurigt, underhållande och "lättsmält". Många villospår, många misstänkta, ett låst rum och det hela mynnar ut i en förklaring till ett oerhört(!) komplicerat tillvägagångssätt för mordet - alltför komplicerat faktiskt. Trots att jag tycker mig läst bättre deckare av Agatha Christie; Poirots jul håller mig fast, blir engagerad att försöka lösa mysteriet under läsningens gång och få grepp om personerna.
Möjligen tyckte jag bättre om Agatha Christies romaner som yngre, på senare tid upplevt mer uppskatta deckarna med Miss Marple som huvudkaraktär (har liksom lite svårt för Poirots snobbighet och alla meningar på franska - ett språk jag själv inte alls behärskar - saknar fotnoter med översättningar). Poirot utan kapten Hastings och inspektör Japp är sen liksom inte riktigt detsamma, saknar dem (även om man förstår varför de kanske inte kan vara med här).
Åh, ska lugnt läsa denna i jul! :)
SvaraRaderaÅh, blir sugen på att läsa denna till jul :)
SvaraRaderaJag läste Christie som ung, och var, precis som du skriver, mer förtjust i Marple än Poirot. Har precis köpt några noveller och en av hennes romaner för att återknyta bekantskapen!
SvaraRadera