Den trettonde bomben av Mats Svensson. Förlag: Lind & Co. Antal sidor: 253. Utgivning: maj 2020.
"Året är 1972: Ett modifierat Viggenplan startar från Kallinge utanför Ronneby. På fyrahundra meters höjd går något fel och piloten blir tvungen att skjuta ut sig.
Nutid: Alina är polis och jobbar på kontraterroristenheten i Skåne. Under ett jourpass dyker det upp underrättelseinformation om vad som skulle kunna vara en terroristcell. Samtidigt som Alina bearbetar informationen nås en journalist av hemligstämplad information om vad Viggenplanet som lyfte från Kallinge 1972 egentligen var till för och vad det bar i sin last.
När Alina och hennes team följer upp terroristcellsinformationen hamnar de mitt i en eldstrid och i kölvattnet efter den börjar alltifrån ryska intressen till hemliga svenska militärgrupperingar att röra på sig, både innanför och utanför landets gränser.
Vad är det egentligen som ligger bakom allt detta? Och vad fanns ombord på planet som kraschade 1972?
Den trettonde bomben är en högoktanig blandning av polisroman och technothriller."
Precis som nämns ovan stämmer det att detta är en slags mix av technothriller och polisroman som blandar in fakta i fiktionen, spännande historiska fakta som inte många känner till (nämnde det i ett tidigare blogginlägg här).
Boken är en debutroman, och som sådan riktigt bra och välskriven, skickligt konstruerad intrig. Handlingen knyter ihop ett då och ett nu, effektivt och snyggt. Egentligen finns här allt som kännetecknar en välfungerande spänningsroman, d.v.s. korta kapitel, cliffhangers och driv i berättandet. Full fart framåt. Extra plus för intressanta bakgrundsfakta, man kan inte låta bli att kolla vad som stämmer. Kunskapssökning ser jag som en utmärkt följd av romanläsning då den är som bäst. Bra också att inte alltför mycket beteckningar/detaljer (för typ vapen, fordon m.m.) förekommer, för egen del känner jag inte att det tillför mig något. Inte helt lätt att bedöma den här typen av roman där försvars- och säkerhetspolitik ingår. Alla har ju olika åsikter beroende av kunskapsbakgrund. Tycker ändå denna sortens böcker kan vara rätt nyttiga för envar oavsett, med alla olika "tänk om?"-scenarier, men de kan vara en tuff utmaning att läsa i vissa fall.
Helt okej miljöbeskrivningar, hade gärna fått var mer utvecklade, detta gäller även karaktärerna. Slutet är vidöppet för en fortsättning, och en uppföljare har redan släppts. Givetvis kommer jag även att läsa den, om möjlighet ges. Hade förstås gärna sett att huvudkaraktärerna Alina och Omar återkommer, vill veta hur det går för dem, men det återstår att se.
För att inte förstöra helhetsupplevelsen - för er som klokt nog förstår att detta är en bok ni med säkerhet kommer att läsa - vill jag inte gå in så mycket på handlingen i detalj för övrigt. Kan kanske också nämna att det med anledning av världsläget just nu känns rätt kusligt att läsa (skriva om såhär?) en bok som denna. Men lärorikt, ger insikter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid). Försök hålla en vänlig, saklig och god ton i kommentarsfältet. Tack!