"Mordet på Orientexpressen" av Agatha Christie

Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie.

Bookmark Förlag:

"EN RYSK PRINSESSA, EN UNGERSK GREVE OCH EN SVENSK SJUKSKÖTERSKA

I en av litteraturhistoriens mest klassiska deckare reser en spektakulär skara tillsammans på den exklusiva Orientexpressen från Istanbul till Calais. För en av tågets passagerare ska resan bli den sista. När tåget fastnar i en snöstorm i bergen på Balkan uppdagas ett bestialiskt mord. Ombord i den luxuösa förstaklassvagnen finns lika många misstänkta som resenärer – men också Hercule Poirot.

Mordet på Orientexpressen utkom år 1934 och översattes omedelbart till svenska. Flera generationer och en ny världskarta senare är Agatha Christies mästerligt komponerade intrig lika fascinerande. Skuld, rädsla och hämnd är universella teman som fortsätter att beröra människan.

I nyöversättning av Helen Ljungmark har Agatha Christies romaner fått en enhetlighet som spänner över författarskapet. Förlegade begrepp har moderniserats utan att böckerna har förlorat en språklig förankring till den tid då de skrevs. Samtidigt har en brittisk underfundighet som tidigare förbisetts lyfts fram."

Agatha Christies romaner menar förlaget har varit "out-of-print" i flera år. Out-of-print betyder att det handlar om titlar som inte längre finns i förlagens lager/kataloger; de är alltså utgångna och utsålda helt enkelt. Men till hösten 2014 startades utgivningen för dessa nyöversättningar av Christie-deckare. 2014: Mordet på Orientexpressen, Huset på udden (tidigare svensk titel: Prövad oskuld), Och så var de bara en (tidigare svensk titel: Tio små negerpojkar) och Poirots jul. 2015: Döden på Nilen, Badortsmysteriet, Fem små grisar, Par i brott (första utgåva i svensk översättning 2015) och 4.50 från Paddington (vinnaren av "Läsarnas val" 2015).

Mordet på Orientexpressen anförs många gånger som en av Christies bästa böcker, har även filmatiserats 1974 och 2010.

Bokens inledning:

"Klockan var fem en vintermorgon i Syrien. På stationen i Aleppo stod det tåg som i järnvägstabellerna högtidligt kallades Taurusexpressen. Det bestod av en restaurangvagn, en sovvagn och två vanliga vagnar.
Nedanför sovvagnen stod en ung fransk löjtnant i uniform i samtal med en liten herre, som hade rockkragen uppslagen ända till öronen, och av vars ansikte man inte såg mycket mer än en röd nästipp och en spetsig mustasch vars ändar pekade uppåt."

Handling: Det är vinter 1935 och från järnvägsstationen i Istanbul skall Orientexpressen avgå till Calais. Tretton personer är inbokade och Hercule Poirot lyckas genom kontakt med ägaren få en plats i den fullbokade vagnen. Efter att tåget lämnat Belgrad blir det under natten tvunget att stanna, då snödrivor blockerar spåret. Poirot som denna natt haft svårt att sova störs av oväsen utanför kupén och morgonen därpå finner man passageraren Ratchet mördad i sin kupé. Poirot tar sig an utredningen som följer, med bl.a förhör av ombordvarande passagerare. Men samtliga tycks ha alibi - vem eller vilka är skyldiga till mordet?

En klassisk Christie; pusseldeckare med korta kapitel, massor av dialog, en illustrerad ritning av tågvagnen, förhörsförteckning och listor. En riktigt klurig deckargåta som antagligen tilltalade mig mer som yngre, så det är väl alldeles utmärkt att yngre generationer även i nutid får stifta bekantskap med dessa klassiska deckare i så snyggt modernt och lättläst utförande!
Tyckte såklart bra om den, men för min nuvarande smak lite väl pratig och - som vanligt när Poirot har huvudrollen - för mycket franska, som jag inte alls förstod (ska det vara så komplicerat att få till översättningar i form av fotnoter för oss som inte kan franska?). Den belgiske detektiven Hercule Poirot är en väldigt förnäm och pompös herre, retar mig faktiskt ganska mycket på denna snobb med gott om elaka spydigheter i tanken kring folks utseende ("lik en padda", "långt fåraktigt ansikte", "fula barn", o.s.v) och tjänstefolk som alltid beskrivs så lågintelligent korkade. Tydligen lite svårt för hans dryga snorkighet och har redan konstaterat att jag nog själv föredrar Miss Marple framför Hercule Poirot - och inte ens självaste mordet på Orientexpressen kan ändra på den åsikten.


Andra bokbloggare om Mordet på Orientexpressen:
Bokpool
Maddes bokblogg
Johannas deckarhörna