Fortsätt till huvudinnehåll

"Mordet på Orientexpressen" av Agatha Christie

Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie.

Bookmark Förlag:

"EN RYSK PRINSESSA, EN UNGERSK GREVE OCH EN SVENSK SJUKSKÖTERSKA

I en av litteraturhistoriens mest klassiska deckare reser en spektakulär skara tillsammans på den exklusiva Orientexpressen från Istanbul till Calais. För en av tågets passagerare ska resan bli den sista. När tåget fastnar i en snöstorm i bergen på Balkan uppdagas ett bestialiskt mord. Ombord i den luxuösa förstaklassvagnen finns lika många misstänkta som resenärer – men också Hercule Poirot.

Mordet på Orientexpressen utkom år 1934 och översattes omedelbart till svenska. Flera generationer och en ny världskarta senare är Agatha Christies mästerligt komponerade intrig lika fascinerande. Skuld, rädsla och hämnd är universella teman som fortsätter att beröra människan.

I nyöversättning av Helen Ljungmark har Agatha Christies romaner fått en enhetlighet som spänner över författarskapet. Förlegade begrepp har moderniserats utan att böckerna har förlorat en språklig förankring till den tid då de skrevs. Samtidigt har en brittisk underfundighet som tidigare förbisetts lyfts fram."

Agatha Christies romaner menar förlaget har varit "out-of-print" i flera år. Out-of-print betyder att det handlar om titlar som inte längre finns i förlagens lager/kataloger; de är alltså utgångna och utsålda helt enkelt. Men till hösten 2014 startades utgivningen för dessa nyöversättningar av Christie-deckare. 2014: Mordet på Orientexpressen, Huset på udden (tidigare svensk titel: Prövad oskuld), Och så var de bara en (tidigare svensk titel: Tio små negerpojkar) och Poirots jul. 2015: Döden på Nilen, Badortsmysteriet, Fem små grisar, Par i brott (första utgåva i svensk översättning 2015) och 4.50 från Paddington (vinnaren av "Läsarnas val" 2015).

Mordet på Orientexpressen anförs många gånger som en av Christies bästa böcker, har även filmatiserats 1974 och 2010.

Bokens inledning:
"Klockan var fem en vintermorgon i Syrien. På stationen i Aleppo stod det tåg som i järnvägstabellerna högtidligt kallades Taurusexpressen. Det bestod av en restaurangvagn, en sovvagn och två vanliga vagnar.
Nedanför sovvagnen stod en ung fransk löjtnant i uniform i samtal med en liten herre, som hade rockkragen uppslagen ända till öronen, och av vars ansikte man inte såg mycket mer än en röd nästipp och en spetsig mustasch vars ändar pekade uppåt."

Handling: Det är vinter 1935 och från järnvägsstationen i Istanbul skall Orientexpressen avgå till Calais. Tretton personer är inbokade och Hercule Poirot lyckas genom kontakt med ägaren få en plats i den fullbokade vagnen. Efter att tåget lämnat Belgrad blir det under natten tvunget att stanna, då snödrivor blockerar spåret. Poirot som denna natt haft svårt att sova störs av oväsen utanför kupén och morgonen därpå finner man passageraren Ratchet mördad i sin kupé. Poirot tar sig an utredningen som följer, med bl.a förhör av ombordvarande passagerare. Men samtliga tycks ha alibi - vem eller vilka är skyldiga till mordet?

En klassisk Christie; pusseldeckare med korta kapitel, massor av dialog, en illustrerad ritning av tågvagnen, förhörsförteckning och listor. En riktigt klurig deckargåta som antagligen tilltalade mig mer som yngre, så det är väl alldeles utmärkt att yngre generationer även i nutid får stifta bekantskap med dessa klassiska deckare i så snyggt modernt och lättläst utförande!
Tyckte såklart bra om den, men för min nuvarande smak lite väl pratig och - som vanligt när Poirot har huvudrollen - för mycket franska, som jag inte alls förstod (ska det vara så komplicerat att få till översättningar i form av fotnoter för oss som inte kan franska?). Den belgiske detektiven Hercule Poirot är en väldigt förnäm och pompös herre, retar mig faktiskt ganska mycket på denna snobb med gott om elaka spydigheter i tanken kring folks utseende ("lik en padda", "långt fåraktigt ansikte", "fula barn", o.s.v) och tjänstefolk som alltid beskrivs så lågintelligent korkade. Tydligen lite svårt för hans dryga snorkighet och har redan konstaterat att jag nog själv föredrar Miss Marple framför Hercule Poirot - och inte ens självaste mordet på Orientexpressen kan ändra på den åsikten.


Andra bokbloggare om Mordet på Orientexpressen:
Bokpool
Maddes bokblogg
Johannas deckarhörna

Kommentarer

  1. Vill verkligen läsa denna. Den är så klassisk. Men håller helt med dig om att Poirot är ganska odräglig. jag föredrar Miss Marple alla dagar i veckan ;D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min favorit vad gäller Miss Marple är 4.50 från Paddington. Också på nytt utgiven, som e-bok.

      Radera

Skicka en kommentar

Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid). Försök hålla en vänlig, saklig och god ton i kommentarsfältet. Tack!

Populära inlägg i den här bloggen

En smakebit på søndag: Disekvilibrium

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Idag blir det förstklassig svensk fantastik som smakbit. Kommer närmare bestämt från den suveränt bra novellen Mama Sema i novellsamlingen  Disekvilibrium av Oskar Källner. Sju noveller ingår och boksläppet sker den 23 april. Sidan 10: "Mama Sema lät blicken glida över dem. Det var mest turister från stan. De var inte lika många som i fjol. Och de spenderade inte lika mycket pengar. En tillfällig ekonomisk regression kallade regeringen det. De skyllde på den galaktiska marknaden.     Hon fnös. Som om Nyumbani bara var ett oskyldigt offer för andra världars dåliga beslut. Som om det inte fanns tillräckligt med skrupelfria politiker här hemma.   ...

En smakebit på søndag: Allting växer

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Hämtar idag smakbiten ur Allting växer   av Lyra Koli. Sidan 40 (Jossi i VR-rummet, som nu är mottagningsrummet vid vårdcentralen):   " – Sammanfattningsvis, sa han och slog ihop de fräkniga händerna, så verkar det som att du behöver lite tid för att ta tag i din hälsa, så jag sjukskriver dig som A1 tills vidare.    Jossi svalde och nickade. A1 var den psykiatriska motsvarigheten till B1 som innebar förkylningar och liknande. Men risken fanns alltid att man halkade ner till A2, och att ingenting hjälpte där heller så att man gled vidare utför och kanske till och med nådde A4 och förklarades tills vidare obotlig. Hon hade läst om några sådana fa...

En smakebit på søndag: Döden under ytan

Den här veckan är det bokbloggen  Flukten fra virkeligheten  som återigen håller i smakbitarna. Genom dessa små textcitat hämtade från böckerna vi läser blir det bra boktips varje söndag. Lagom till söndagsfrukost ute i befriande morgonsvalka (och bland ettriga stickmyggor... "inga rosor utan taggar") avslutades idag den psykologiska spänningsromanen  Döden under ytan  av Anne-Marie Schjetlein. Smakbiten kommer från sidan 12: "Midsommar låg fyra veckor bort. Utanför sjukhuskroppen blommade körsbärsträden och spred hopp om en lång skön sommar. Det var klämfredag efter Kristi himmelsfärdsdag och för hundrade gången önskade sig Andreas bättre arbetsvillkor. Inom vården rullade schemat på utan tanke på helgdagar.    Andreas tuggade färdigt innan han svarade på Jonas fråga om hur de skulle fira midsommar. Smaken av strömming och potatismos var salt och sträv på tungan, törsten skulle visa sig frampå eftermiddagen.    "Det blir nog ganska...