fredag 11 september 2020

"Mitt hat får ni inte" av Antoine Leiris

Mitt hat får ni inte av Antoine Leiris. Översättare: Thomas Andersson. Förlag: Bokförlaget Atlantis. Läste boken som bibliotekslån (inbunden). Finns som pocket på bokus.


"En kväll förra vintern var Antoine Leiris ensam hemma med sin son medan hans hustru Hélène var på konsert med några vänner. Plötsligt fick han ett sms med frågan om allt var OK? När han satte på tv:n fick han se de pågående terrorattentaten i Paris och försökte ringa Hélène. Hon svarade inte. Den kvällen mördades Hélène, tillsammans med 88 andra människor, på konsertlokalen Bataclan i Paris. Tre dagar senare skrev Antoine ett öppet brev till sin frus mördare på Facebook. Han vägrade låta sig skrämmas eller låta hans sjutton månaders sons liv begränsas av terroristernas handling. I hela sitt liv kommer denna lilla pojke att göra er förnär eftersom han är lycklig och fri, skrev han. Denna bok är Antoine Leiris hjärtslitande, modiga och trots allt hoppfulla berättelse om att livet måste fortsätta."


Dagens datum, den 11 september, kommer alltid att vara inetsat i våra minnen som dagen för "nine-eleven", terroristattackerna i USA genomförda av islamistiska terroristorganisationen al-Qaida 2001. Alla oskyldiga dödsoffer och deras anhöriga vid den här typen av attentat får aldrig någonsin falla i glömska.

Enda sättet att helt förstå hur livet blir för de efterlevande efter vansinnesdåden är att ta del av deras berättelser.

I Mitt hat får ni inte berättar Antoine Leiris hur det var att förlora sin hustru Hélène under terrordåden i Paris, november 2015. En grupp islamistiska terrorister mördade då totalt 129 människor, en av de 89 personerna som mördades i konsertlokalen Bataclan var Hélène. Antoine Leiris blev plötsligt ensam med deras sjutton månader gamla son, och sina tankar, som blev till ord, ord som skrevs in som ett öppet brev på Facebook och sen kom med i denna hans debutbok, en bok ni helt enkelt måste läsa!

Oerhört gripande skildring; oförställt, personligt och starkt. Det är en kort bok, med mycket luft mellan rader och kapitel, vilket passar så oerhört bra här, för både det klokt eftertänksamma i texten och all den starka medkänsla man upplever måste få utrymme. Så blir man även tvungen att klarna ögonen ibland, då det blir svårt att läsa för att tårkanalerna fyller dem konstant. Man blir oerhört starkt berörd av denna sorgliga historia ur verkliga livet.
"Mitt hat får ni inte" - det finns så mycket värde i de orden. Hat i retur leder bara till ökad schism, ökat framkallande av motsättningar, samt en förlamande rädsla som begränsar människors frihet... är det sånt dessa attentatsmän vill framkalla, så borde de inte få vad de vill ha. Och nej, att inte kunna förlåta är inte detsamma som hat. Extremister sprider och hetsar till hat, att försvara friheten och demokratin är dess motsats.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid). Försök hålla en vänlig, saklig och god ton i kommentarsfältet. Tack!