Fortsätt till huvudinnehåll

"Alba" av Kristina Hård

""Min första rymdfärd var en sofistikerad tonårsrevolt. Istället för att stå med tummen längs långtradartyngda motorleder tog jag steget ut i universum. Jag ljög om min ålder, fejkade mitt förflutna och låtsades vara någon annan. Sedan dess har jag räknat tiden. Min son är sexton jordår nu, tror jag. Hans far är inte längre i livet, åtminstone inte i detta livet, i detta universum. Så lite vi visste, så fyllda av vetenskaplig prestige, när vi drog på oss våra skyddsdräkter, klev ut från bergets innanmäte till solskenet och fann oss stå uppe på en främmande högplatå. Från en kaotisk Jord till en avlägsen, eftersatt och glest befolkad del av den här planeten. Hade allt blivit annorlunda om vi tagit kontakt med dem från början?" 
Alba ingår i en forskningsgrupp som har färdats till en okänd planet. Gruppen består av en udda samling människor, som har svårt att hantera varandra och utsattheten i den nya världen. Tillsammans ska de föra hem fakta om planeten, men påfrestningarna är oanat svåra. Gradvis förstår gruppen att ruinstaden, som de bosatt sig i, är byggd av en högtstående kultur och alla har förväntningar på planetens befolkning. Men när de väl står öga mot öga med invånarna blir mötet brutalt och allt förändras." 
Baksidestext (utgåva från 2009, ej den utgåva som visas på bokbilden ovan) till Alba av Kristina Hård

Alba (2009) av Kristina Hård har allt vad man kan begära av en riktigt bra science fiction-roman; välkonstruerat världsbygge, inlevelsefulla stämningar och miljöer som ruvar på hemligheter, fantasifullhet och oförutsägbarhet.

Den brokiga gruppen människor, med olika utmärkande karaktärsdrag, som färdats till den okända planeten Tnai-iri, uppvisar stressituationens hela spektra av kommunikationsmönster: den hjälplösa blidkaren, den kritiska klandraren, den korrekte kalkylerande datamänniskan och den irrelevanta smått frånvarande avledaren. Vem bestämmer? Finns för uppdragsgivaren ett dolt syfte för planetens framtid? Vem kan lita på vem, är de vilka de utger sig för att vara? Funktionsnivåerna skiftar hos gruppens medlemmar och bristerna i den raka kommunikationen blir påtaglig då en oväntad och brutal stressituation uppkommer. Såklart bäddar detta för ytterligare konflikter och bristande förtroende dem emellan, vilket till slut får ödesdigra konsekvenser.

Karaktärerna har alla något osympatiskt över sig och detta bidrar till att handlingen får nerv. Spänningen stiger i den lilla dysfunktionella gruppen individer på den främmande planeten. Både det yttre och inre hotet smyger sig på, ger sig till känna bit för bit. Mycket välskrivet.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En smakebit på søndag: Disekvilibrium

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Idag blir det förstklassig svensk fantastik som smakbit. Kommer närmare bestämt från den suveränt bra novellen Mama Sema i novellsamlingen  Disekvilibrium av Oskar Källner. Sju noveller ingår och boksläppet sker den 23 april. Sidan 10: "Mama Sema lät blicken glida över dem. Det var mest turister från stan. De var inte lika många som i fjol. Och de spenderade inte lika mycket pengar. En tillfällig ekonomisk regression kallade regeringen det. De skyllde på den galaktiska marknaden.     Hon fnös. Som om Nyumbani bara var ett oskyldigt offer för andra världars dåliga beslut. Som om det inte fanns tillräckligt med skrupelfria politiker här hemma.   ...

En smakebit på søndag: Allting växer

Den här söndagen är det Astrid Terese med bokbloggen  Betraktninger ~ tanker om bøker   som förestår  En smakebit på søndag . Mari och Astrid Terese turas om varannan helg att stå som värdinnor för dessa smakbitar som vi hämtar från böckerna vi läser. På så vis blir det fina boktips varje söndag. Hämtar idag smakbiten ur Allting växer   av Lyra Koli. Sidan 40 (Jossi i VR-rummet, som nu är mottagningsrummet vid vårdcentralen):   " – Sammanfattningsvis, sa han och slog ihop de fräkniga händerna, så verkar det som att du behöver lite tid för att ta tag i din hälsa, så jag sjukskriver dig som A1 tills vidare.    Jossi svalde och nickade. A1 var den psykiatriska motsvarigheten till B1 som innebar förkylningar och liknande. Men risken fanns alltid att man halkade ner till A2, och att ingenting hjälpte där heller så att man gled vidare utför och kanske till och med nådde A4 och förklarades tills vidare obotlig. Hon hade läst om några sådana fa...

En smakebit på søndag: Döden under ytan

Den här veckan är det bokbloggen  Flukten fra virkeligheten  som återigen håller i smakbitarna. Genom dessa små textcitat hämtade från böckerna vi läser blir det bra boktips varje söndag. Lagom till söndagsfrukost ute i befriande morgonsvalka (och bland ettriga stickmyggor... "inga rosor utan taggar") avslutades idag den psykologiska spänningsromanen  Döden under ytan  av Anne-Marie Schjetlein. Smakbiten kommer från sidan 12: "Midsommar låg fyra veckor bort. Utanför sjukhuskroppen blommade körsbärsträden och spred hopp om en lång skön sommar. Det var klämfredag efter Kristi himmelsfärdsdag och för hundrade gången önskade sig Andreas bättre arbetsvillkor. Inom vården rullade schemat på utan tanke på helgdagar.    Andreas tuggade färdigt innan han svarade på Jonas fråga om hur de skulle fira midsommar. Smaken av strömming och potatismos var salt och sträv på tungan, törsten skulle visa sig frampå eftermiddagen.    "Det blir nog ganska...