fredag 2 april 2021

Påskläsutmaningen 2021, dag 2: Leo Kall känner sig osäker


"– Det betyder att skräcken har ökats, sade Rissen med oväntad energi.
  – Skräcken?
  – Ja, skräcken. Vi har gått mot allt strängare övervakning – och den har inte gjort oss säkrare, som vi hoppades, utan ängsligare. Med vår skräck växer också vår impuls att slå omkring oss. Är det inte så: då ett vilt djur känner sig hotat och inte ser någon utväg att fly, går det till anfall. Då skräcken smyger sig över oss, finns det inget annat att göra än att hugga först. Det är svårt, när vi inte ens vet vartåt vi ska hugga... Men bättre förekomma än förekommas, lyder inte den gamla regeln så? Hugger man tillräckligt tätt och tillräckligt skickligt, kan man kanske rädda sig. Det finns en gammal skämtsaga om en fäktare, som var så skicklig, att han lyckades hålla sig torr i regnväder: han svängde sin värja mot de fallande dropparna, så att ingen träffade honom. Så ungefär gäller det att fäkta för oss, som har råkat in i den stora skräcken.
  – Ni talar som om alla hade något att dölja, sade jag, men jag hörde själv, hur matt det lät, hur lite övertygat. Fast jag inte ville tro honom, såg jag mot min vilja en syn, som skrämde mig."


Kallocain : roman från 2000-talet av Karin Boye utgavs första gången 1940. Kunde inte låta bli att börja läsa den (Mrs Dalloway får vänta ett slag). Kallocain var och är för mig en av de absolut bästa romanerna i favoritgenrerna (science fiction och dystopi). Karin Boye skrev denna roman nio år före George Orwells 1984, ganska anmärkningsvärt bara det.

Situationen i Tyskland och utvecklingen i Sovjetunionen före andra världskriget har använts som inspiration, Karin Boye skall ha bott i Berlin 1932-1933 och på så vis sett nazismens framväxt på nära håll.

Romanen beskriver en hårt styrd och tekniskt kontrollerad stat med konstant övervakning. Medborgarna, eller "medsoldaterna" som de kallas, i Världsstaten bevakas ständigt av kameror och avlyssningsapparater, i hemmen såväl som i offentliga lokaler. I ett kallt samhällsklimat är alla varandras presumtiva angivare, individens människovärde har reducerats till att vara en kugge i samhällsmaskineriet, lätt utbytbar och kasserad om fel uppstår. Förutom övervakning används hjärntvätt och propaganda. Total lojalitet och plikt gentemot makthavarna är ett krav, det är var och ens plikt att ange de som inte uppfyller kollektivets krav, de som misstänks ha statsfientliga tankar. Minutiöst angiveri ses som en kamp mot såväl tänkbara inre som yttre fiender i denna polis- och militärstat. Allmänheten tycks uppskatta kontrollen, anser att den ger ökad säkerhet.

Uppfinnaren och kemisten Leo Kall introducerar sanningsdrogen kallocain. Människorna som får den injicerad börjar tala om sina innersta tankar, om rädslor, sorg, hopp och frihetslängtan. 


Vad kommer efter pandemin, om samhällsproblemen eskalerar, med växande arbetslöshet, ökad ohälsa, fler långtidssjuka, försämrade trygghetssystem, större samhällsklyftor, mer utslagning och fattigdom för alltfler, social oro i alla samhällsklasser... ?

Hur var det under den stora depressionen, som hade sin absoluta botten 1933? Dessförinnan, därefter. Viktigt vetande.


3 kommentarer:

  1. Den låter ju riktigt bra, den måste jag läsa.

    SvaraRadera
  2. Nästa gång jag känner för en klassiker ligger Kallocain bra till!

    SvaraRadera
  3. Kallocain har jag aldrig läst.

    SvaraRadera

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. Kommentarsspam undanbedes (raderas alltid).